Han för mig i dansen

Det är min egen födelsedag. Den 43:e. Låter mycket. Kanske därför det känns som jag är i en dimma.
Tog det riktigt lugnt på förmiddan. Bön och frukost i sängen.
Marinerade middagsköttet. Diskade och duschade. Målade både naglar och ansikte. Tog på nya snygga glasögonen. Städade lite igår. Barnen var ovanligt lydiga och snälla. De två yngre LEKTE med varann och den äldre gjorde ett ärende på byn åt mig. Det är en present i sig.

Det regnade. Annars skulle en promenad varit härlig.
Kanske ska fixa lite inför bröllopet. Borde rensa undan lite i källaren. Det ligger kläder överallt.
Min födelsedag? Nä.
Min ensamhet bröts av Lillebror.  (Barnen var ute på andra upptåg och Calle på jobbet). Han kom med Gyllenbär i fröform. Tack bror!
Hur som. Lite kläder blev vikt ihop. Man kan ju inte ligga på soffan en hel dag. Jag gick upp och satte på mig högklackade bröllopssandalerna.

Måste ju träna lite så jag pallar syrrans bröllop.
Mannen kom hem lagom till middagen. Familjen sjöng för mig och kom med ett litet paket.

Calle och jag passade på att dansa lite till Deux Melodies nr.1 av A. Rubinstein (klassisk musik). Så romantiskt! Miriam klappade i händerna. Let’s dance!

Men sen blev jag faktiskt lite sur där på kvällen av nån knasig anledning, och för att inte bli kvar i suret så gick jag med på att baka chokladbollar med Miriam.
Dem åt vi upp medan vi körde Sverige Runt tillsammans med Morgan.

Tack för idag allihopa!