Header image

Tomtarnas pepparkakshus

Publicerad den av Trolikt & Rimlikt

GLAD ADVENT ALLIHOPA!!

Medan Charlotte och Per sjunger sitt ”Till Betlehem, till Betlehem, där Jesus snart är född…” i högtalarna så skapades det här goda lilla huset. Tomtarna fick sig ett vackert välsmakande krypin i väntan på Knut.
Efter en stunds planering så kom de två syskonen överens om hur kristyren skulle ligga. Ni har väl hört uttrycket ”katter styr och hundar lyder”. Hon är hund och han är katt! Han målade strecken fint på taket och hon dekorerade med non-stop, och när den lille arbetsledaren gav upp så fick modern ta över.

Det här låter ju idylliskt, eller hur?
Det är det. Några minuter av dagen, och vi njuter tillsammans. Dessemellan kämpar föräldrarna mot trötthet och bristande tålamod, en tvätthög som bara växer och en pelletspanna som behöver sotas.
Nåväl.
I fjol hemsöktes pepparkakeland av en jordbävning innan Knut kommit. Vi hoppas att Knut hinner före i år.
Vi ställde förresten ett batteri-gravljus inne i pepparkakshuset som ger ett mysigt sken när det är mörkt i rummet. Ca 700 timmar står det under det. Få se…kan räcka till nyår om vi har tur.

Tipp tapp, så länge!

Nu är vi igång

Publicerad den av Trolikt & Rimlikt

låt oss Jesus hylla
magen fylla
låt oss pynta huset
tända ljuset
låt oss glada vara
som en barnaskara

låt oss längtan bejaka
pepparkakor baka
låt oss putsa och damma
nu meddetsamma
låt oss ännu en gång
höra änglasång

En fest för Kärleken

Publicerad den av Trolikt & Rimlikt

Bibeln lär
att Kärleken är en väg
Vägen framför andra vägar.
Ett sätt, på vilket man lever.
Något att sträva efter
samtidigt som den redan finns
inombords

Advent är väntan
på Herrens ankomst
den Fullkomliga Kärleken
Jesus, Guds kärlek till oss
Han, har gjort det
Jubla
Han har gjort Den
Kärleken

En Kärlekens högtid
Advent, julens ouvertyr
till den Fullkomliga Kärleken
Hylla Honom med instrument
Dansa
Jubla, alla körer
Han är Den
Kärleken

Joh 3:16
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

1 Kor 13
Vägen framför and­ra: kärle­ken
Om jag ta­lar både människors och äng­lars språk, men sak­nar kärlek, är jag ba­ra ekan­de brons, en skrällan­de cym­bal. Och om jag har pro­fe­tisk gåva och känner al­la hem­lig­he­ter­na och har he­la kun­ska­pen, och om jag har all tro så att jag kan flyt­ta berg, men sak­nar kärlek, är jag ingen­ting. Och om jag de­lar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men sak­nar kärlek, har jag ingen­ting vun­nit.

Kärle­ken är tålmo­dig och god. Kärle­ken är in­te strids­lys­ten, in­te skryt­sam och in­te upp­blåst. Den är in­te ut­ma­nan­de, in­te självisk, den bru­sar in­te upp, den vill ing­en något ont. Den fin­ner in­te glädje i orätten men gläds med san­ning­en. Allt bär den, allt tror den, allt hop­pas den, allt uthärdar den.

Kärle­ken upphör ald­rig. Den pro­fe­tis­ka gåvan, den skall förgå. Tungo­ta­let, det skall tyst­na. Kun­ska­pen, den skall förgå. Ty vår kun­skap är be­gränsad, och den pro­fe­tis­ka gåvan är be­gränsad. Men när det full­kom­li­ga kom­mer skall det be­gränsa­de förgå.

När jag var barn ta­la­de jag som ett barn, förstod som ett barn och tänk­te som ett barn. Men se­dan jag blev vux­en har jag lagt bort det barns­li­ga. Ännu ser vi en gåtfull spe­gel­bild; då skall vi se an­sik­te mot an­sik­te. Ännu är min kun­skap be­gränsad; då skall den bli fullständig som Guds kun­skap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, des­sa tre, och störst av dem är kärle­ken.