Trolikt & Rimlikt

I morse när jag vaknade till tänkte jag att ikväll ska jag nog skriva ett brev, till… ja vem då? När jag var yngre hade dagboken namn….”Hej Rosa-Li”…var en av dem som inte fanns, som fick brev av mig. Nåja….nu till andra som faktiskt finns och funnits…

Så efter frukostgröten tog jag en skön promenad i höstdimman. Ensam fast ändå inte.
Idag har vi (jag och de yngre barnen) varit på en fantastisk Änglafest. Du borde vart mé 🙂 Tävling, tårta, drama och musik, och därefter en massa klipp och klistra, pyssla och måla. Den som vann tävlingen (Emanuel) fick gå först i fikakön. Bra pris! Och sist godisregn. Ja alltså inte för dem som kom sist i tävlingen utan regnet kom sist på kalaset. För alla.
Vi har som tradition den här helgen att på Alla Helgons Dag äta gott och sedan mörkret fallit på åka till kyrkogården. Ikväll har vi (min familj: idag nio stycken i skiftande åldrar) stannat till vid 9 gravplatser och tänt 5 ljus, för mina och Calles farföräldrar och hans morföräldrar och en släkting som slutade leva för tidigt samt den förste Gustaf (mina pojkar är 5:e generationen Gustaf i rakt nedstigande led) som började bygga på lillstugan.

Vilken vacker vilostad alla de som kämpat den goda kampen och gått före oss har. Mörk fast ljus. Ungefär som det står i bibeln ”nat­ten är ljus som da­gen,
själva mörk­ret är ljus” (Ps 139).

Den här bilden är från 2004. Miriam låg i vagnen och pojkarna hjälpte till att tända ljusen vid Alice och Axels familjegrav. Idag sprang Miriam och Emanuel omkring med varsin ficklampa och lyste på stenarna för att kunna läsa i mörkret, och Johannes följde med på morbroderns tidigare uppmaning. Sedan vid middan fick han frågan av fadern ”Visst ska du med?”
”Det verkar så” blev tonåringens svar.

Vad vi åt?
Grannäs-öring i en bädd av grädde, turkisk youghurt och räkost. Till det serverades pressad potatis och kokta grönsaker. *mums*

Sov Gott