Där står själen
inför Den Som Överflödar
blomstrar Hon naket och avklätt
Men klädd
Öppen som ett blödande sår
rinner hon fram
till Den stilla Källan
tvättas i Oförtjänt Välvilja
Oaktat hennes svaghet
låter Han solen lysa
Så återspeglas alla färger
på Blomman
Och på Ängen
Där står själen tillsammans
Blomstrande
Blandandes alla färgerna
där i Den Överflödandes strålglans
ger mörkret vika
Och fullmånen ropar
basunerar själarna till sig
till dånet av stora vatten
Burna på vingar av silver
upp och bort från det osande mörker
Rädda men räddade
ur evig natt
Samma barmhärtighetens änglar
navigerar obehindrat raskt
mot Universums nya oaser
väntande himmelska världar
Idag bjöd Mästerkocken;
ett fyrverkeri av rätter
Vackraste morgonrodnad till frukost
En svart skiva sol till lunch
En kaskad av skymningsfärger vid middagstid
En stjärnspäckad supé som kvällsmat
Myriaders myriader av glitter och pärlor
färger, former, ljud och musik
från himmelens och jordens skapare
Nog är det en fantastisk värld vi lever i
Jag har haft en ljuvlig vecka i naturen. Bara jag själv i stugan i några dygn. Lapat sol, lyssnat på fåglarna och legat i utesoffan till sent på kvällen och sett stjärnorna tändas. Gått långa promenader och bara varit. Tänt en brasa i kaminen, lekt med ord och varit tyst. Jag har stigit upp när jag vill, ätit vad jag vill, sett vilket tv-program jag vill och gjort …vad jag vill.
Några kallar det att ’ladda’, andra säger ’vila upp sig’ men jag har bara njutit, umgåtts med Jesus och fyllt min själ med Herrens välsignelser. Mat för själen… Livets Bröd. Himmelskt!
Till höger, vackra blommor
Till vänster, fisken i vattnet
Ovan, solen
Under över under
Gud Är
Någonting från hjärtat
värmande leende
närhet och glädje
dofter och smaker
det vill jag ge
Famnen full av tro
en bön om välsignelse
evigt beskydd
glädje som aldrig tar slut
det vill jag ge
En korg full
av skönaste sång
kanske en tomte
en svävande ängel
det vill jag ge
Och skulle du behöva
så även på toan
finns goa julkramar
till Dig!
♥
Det är nästan ett år sen jag köpte en ny julkrubba. Jag hade ju redan ställt upp den gamla då, så den här fick vänta tills nu. Den kom upp förra helgen. Nästan alla änglar får vara med. Någon ängel har andra platser i rummet som de skyddar året om. Två änglar är inte med på bilden eftersom de behövs på andra platser och passar bättre för andra uppgifter, som att glädja en syster och en vän året om. (Dvs de hänger framme i mitt vardagsrum alltjämt och är dessutom för stora att rymmas på den lilla hyllan.) Även den trasiga får plats i Guds rike. Men hon, eller han, behöver lite extra vård och omsorg. ♥
En favvo-finger-ramsa så här vid juletid som passar till bilden:
Här är Josef
Här är Maria
Båda är trötta
och behöver vila
De vandrar på vägen till Betlehem
Hoppas det finns något rum för dem
Knack, knack, knack
får vi komma in
Nej, nej, nej
här finns ingenting
De vandrar och frågar och väntar i kö
Hittar till slut ett stall fullt med hö
Där hos djuren i julnatten kall
Föddes Guds Son i ett enkelt stall
Jag önskar att mitt i all kommersialism och mitt i allt julestök få ha Jesusbarnets enkelhet. Men jag vill ändå inte låta bli att fira. Jag kan inte låta bli att fira jul. Den är ju underbar! Men man behöver väl ändå inte överdriva det. Fira Jesus, hylla Honom, alla vänner! Han är värd det. Han kom ju för att rädda oss. Till evigt liv. Lovsjung Honom som kom i Herrens namn och låt oss uppfyllas av Hans glädje.
Det här läste jag i morse: (I och för sig ryckt ur sammanhanget när Israels barn, Guds folk, bekänner sina och folkets synder. Men ändå. Det hör väl ihop på nåt sätt. Att bekänna och bli befriad. Dessutom är det dit jag kommit i min bibelläsning. Och att bönen börjar med en sådan mäktig lovsång. Jag tycker det stycket passar bra här också): Nehemja 9:
”Må ditt ärofulla namn bli prisat,
det är upphöjt över allt vad lovsång heter.
Du, Herre, är den ende.
Himlen har du gjort,
himlarnas himmel och hela dess härskara,
jorden och allt som lever där,
haven och allt som finns i dem.
Du är den som ger liv åt allt,
och himlens härskara tillber dig.
Du är Herren Gud,”
Och pastorn läste det här på gudstjänsten idag: Joh 3:16:
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.”
Snart 5½ år sen jag startade det här akvarie-projektet. Med ett begagnat kar. Då med några guppy (vackra hannen på bilden ovan bland annat) och ett par skalarer. Guppy-ynglen blev inte många sekunder gamla. Snabbmat för stora Skalaren. Efter en stor algblomning och en förmodad vattenläcka så är det nu med stolthet jag kan presentera: ”Nemo och hans mamma”. Filmare: Miriam Carlhed!
Jag upptäckte dem i söndags morse. 5 småttingar. Jag förblev sittande på golvet framför akvariet. På måndag såg jag 6st. 2 röd-orange och 4 grå yngel. Och de växer snabbt. Jag har försökt fota dem men tycker inte att de syns bra. Blixten blänker i karet och tar jag med lång slutartid så blir fisken ett långt streck på fotot. Så jag tog fram min gamla videokamera. Och, har för första gången i mitt uppkopplade liv lagt upp filmer på youtube! Här är 2 minuter av mitt akvarie-liv… Filmare: Jag.
Kram,
Lycklige Akvaristen!
För några veckor sen hade vi cellgrupp här hemma hos oss. Vi läste lite i Bibeln och började prata om Guds kraft och vilka mirakler vi skulle kunna få vara med om…om vi vågar. Vad är det som hindrar? Vi hör berättas om människor som upplever JÄTTEmärkliga saker. Lite så som att det helt plötsligt inte går att lyfta med ett flygplan och det händer flera ggr i rad tills man liksom begriper att det måste vara Gud som ser till att vissa saker ska verkligen inte gå att genomföra. Eller lite som när Jesus gick på jorden. Att sjuka blir friska och sånt.
Den kvällen skrev jag den här meningen i min digitala usb-dagbok: ”Varför är vi så normalfega i vardagen?”
Veckan efter när jag gick igenom mina anteckningar lite så tänkte jag kopiera meningen till den dagen och fundera lite mera… jo, vad händer? Jag fattar inte hur men frasen la sig i fetstil längst upp på vartenda blad i hela det 82-sidiga dokumentet! Och jag inbillar mig att jag har använt datorer och dess skrivprogram så mycket att jag borde veta vad jag gör.
Så den frågan har jag levt med i några veckor nu. Så Varför är vi kristna så normalfega i vardagen? Vi vet ju vad vi tror på. En stor och mäktig Gud!
Själv tycker jag bara att jag upplever lite SMÅmärkliga grejer. Som tex att jag bara råkar träffa den eller den personen, eller andra märkliga sammanträffanden och man inser att det skulle aldrig har hänt om inte…
Så om jag inte vore så normalfeg så kanske jag skulle kunna be konkret och få se större märkliga saker hända.
Men som sagt. Allt handlar om att tro. Och att lita på att den tron fungerar. Så denna helgen tänder jag ljus, går på Änglafest och hoppas att jag också, precis som jungfru Maria, ska träffa en ängel som ger mig ett personligt gudomligt budskap.
♥ Tänker på Dig
från Bibeln:
Ps 121
Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
Joh 3:16
Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.
Joh 14
Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.