Tomten är en kul filur
Vi får saker om vi har tur
När snön är som mjukast
och vinternatten som mörkast
knackar han på dörren till vårt hus
Finns det några snälla barn?”
och genom skaran går ett förväntansfullt sus.
(1988)
Poesi med framtidshopp, vardagsliv och kvällstankar
Tomten är en kul filur
Vi får saker om vi har tur
När snön är som mjukast
och vinternatten som mörkast
knackar han på dörren till vårt hus
Finns det några snälla barn?”
och genom skaran går ett förväntansfullt sus.
(1988)
Gud som haver tomten kär
se till mig som fattig är
vart jag mig i butiken vänder
står där priset högt i skyn
pengar kommer, pengar går
jul det blir i alla fall!
(1988)
Två målade ögon
frågar en bild
utan svar
utan existens
bortom verkligheten
Två förstående ögon
fyllda av medlidande
ser ett ansikte
utan hud
utan förståelse
Två ögon
som längtar bort
bortom det som syns
bortom den bild
som visar verkligheten
Två rädda ögon
möter en bild
fylld av ironi
fylld av omänskligt handlande
utan samvete
Två ögon som ler
utan att veta varför
i ett ansikte
utan mun
utan ord
Två ögon
söker en blick
bortom verkligheten
i en bild
utan uttryck
Två smärtfyllda ögon
döljer en hemlighet
utan grund
utan existens
i en bild
Två övergivna ögon
i en överbefolkad värld
på en väninnas party
i en värld utan vett
utan sans
Två trötta ögon
söker en viloplats
de hittar ingen
med frid
utan stress
Två ögon
i en bild
bakom en vägg
som inte är en vägg
som är en spegel
(1988)
Sommar är liv
träd och gröna ängar
vind som leker med löv
ha kul på sommarnattsfester
mycket sol och heta stränder
Molnen skvallrar om regn
dimma och kuling
dag som är grå
liv som är mörkt
och en tanke på död
kanske framför en buss
så att dagen dör ut
Där går sol upp
till värme och ljus
men de som bär sorg
kommer ej att veta
långt bortom molnet
lever en sång
ett rop
som ej hördes
i livets trafik
Det kvävdes i dånet
av stress
av hysteri och självupptagenhet
Mitt i sommaren
mitt i livet
tog hon sitt liv
(1988)
Jag slänger mig raklång ner på sängen
och låter nostalgin ta tag i min tunga varelse
Trötthetens ande kommer över mig som en utsvulten varulv
och långt därborta syns John Blund vinka
Tystnaden viskar något ohörbart i mitt öra
och jag får känslan av att vara betydelsefull
Det är som att vila sig i varm bomull
och allt runtomkring blir himmel och sommarmoln
Suset i huvudet av alla dagens händelser
blir till en ljuv symfoni i nattens födelse
I ett oväntat ögonblick är hela tillvaron mörk och stilla
och jag lämnar verkligheten för att besöka landet Ingenstans
Jag färdas genom tid och rum
och alla gränder ser ut att vara min själs hem
Plötsligt formas nostalgin till ett ohejdat skrän
och tanken på dagens plikt gör mig klarvaken
GOMORRON !
(1987)