Bitterhet är som berg
spetsiga massiv av is
allting byggt av oss själva
sårar och plågar oss så
Bitterhet kan ej förklaras
det är som det är, kallt
som vinter som aldrig ger sig
permafrost i våra bröst
Bitterhet måste få smälta
som solen får drivan att dö
Låt HERRENS sol få lysa och värma
se våren ta plats med ny kraft
Bitterhet bryts med bön
se HERRENS härlighets ljus i lovsång
våga älska, glömma och förlåta
vår spränger fram; Himmelens gåta
1998
Min dag är mycket svår
när blir vinter till vår i mitt liv?
Dig jag ärar, prisar
lyfter min själ upp till Dig
Vid min sida går Smärta
denna dag mitt hjärta
är tungt och trängt, men jag
lyfter min själ upp till Dig
Mina tårar går till Dig
och Du mättar min hunger
med Din barmhärtighet
Du, Herre, fyller mitt hjärtas innersta
med ljuvlighet, och jag
offrar lovsången
Lovets offer till Dig, min Fader
och Du släcker min törst
I de tårar jag fällt förut
Du gjort mig fri och stark
när jag kommit inför Dig
och lyft min själ upp till Dig
Tacka Herren, min själ vill
lovsjunga Honom
för allt underbart Han gör
Natt som dag, min tillflykt,
min starkhet är Du
Helige Gud
1998
Ur Bibeln:
Hos 14:3
Så vill vi bära fram till Dig våra läppars offer
Ps 50:7-23
Nej, offra lovets offer åt Gud och infria dina löften till den Högste
Heb 13:15
Låt oss därför genom Honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar Hans namn.
En grusväg i en by
och i dikeskantens sly
de stå i stora grupper
som Himlens mäktiga trupper
Prästkragar ståtliga och vita
Herrens sol lysa på dem
när på Honom de lita
himmelsk frid i sina hem
Jag är som blomman
vid dikeskantens sten
jag lutar mig mot Klippan
när stormen blåser starkt igen
1998
Jag får leva
i Din Härlighet
bara vara Dig nära
från nu och in till Evighet
Jag får fyllas
av Din helighet
helt och hållet renas
i Andens Eld till rättfärdighet
i mig finns Du
känner det nu
inför Ditt Ansikte
Du rör mig varje gång
jag ger Dig min lovsång
Jag får dansa
med Dig om natten
behöver aldrig chansa
på vart jag finner Livets Vatten
i mig finns Du
känner det nu
inför Ditt Ansikte
Du rör mig än en gång
Jag får andas
Din nåd varje dag
dansa och leva
fastän jag är svag
Du fyller mig
med Din Eld här inom mig
Din härlighet är stor
nu Livets Källa gror
i mig finns Du …
Du rör mig varje gång
jag ger Dig min lovsång
Jesus, Du får min lovsång
1998
Jag vill ge Dig, Jesus
mitt hjärtas trädgård
Du är Solen, lockar glittret upp ur djupa haven
Du är Vinden, en smekning på kinden
Du är Oasen, där lovsången flödar
Till Dig, älskade Jesus
Blommorna blommar
men sommaren är förbi
Öknen går jag i
Nu Ditt Regn faller
och det blommar
Äppelträden dignar
fast det inte är höst
färdas genom Ödemarken
Du ändå välsignar
och Ditt Vatten till tröst
Jag vill ge Dig, Jesus
mitt hjärtas trädgård
Du är Solen, lockar glittret upp ur djupa haven
Du är Vinden, en smekning på kinden
Du är Oasen, där lovsången flödar
Till Dig, älskade Jesus
Solen mig värmer
och det är inte vår
bruset av när vågorna slår
likt vattnet Du min hud berör
och alldeles ren Du mig gör
Vinden den för mig
upp till svindlande höjder
hjärtats väl och ögats fröjder
Du berör i Vinternatten
fyller min andning med Levande Vatten
Natten förgår
allt Du förmår
Ingen smärta mer
När bara Dig jag ser
Jag vill ge Dig, Jesus
mitt hjärtas trädgård
Du är Solen, lockar glittret upp ur djupa haven
Du är Vinden, en smekning på kinden
Du är Oasen, där lovsången flödar
Jag älskar Dig, Jesus
(1997)
Ett vitt kalt rum;
ett svart bord
En skål av glas;
blandade frukter
Ett öppet fönster;
sol, vind och regn
höst 94
Sömmerskan Sara syr spikraka sömmar
på sin solgula Singer som också
sick-sackar sådana sidor som slits sönder
Sedan syr sömmerskan Sara fast
sina stora svarta stenar
som ska sitta på sarongen
1993
De är en kula
omspunnen av spindeltråd
svävande i ett vakum
tyngdlöst
utan begrepp om rum
om tid
Kulan rymmer godhet
liv
välsignelser
Kulan rymmer
längtan
förbannelser
I rödsvart skimmer
ger den sitt sken
såsom av glas
är den skör
Varje spricka blir gråt
varje läcka en känsloflod
utan ord
grå, tjock spindelväv
stoppar ljuset
kväver orden
1993