På stolen mittemot

stolen mittemot är tom
tystnaden hägrar
lämnar ingen oberörd
häver upp en ton
ljus och klar

vänjer mig sakta
där ingenting är allt
mindre blir mer
det tysta ljuset bryts
i underbara blommande färger

sjunger bort lite floskler
låter tonerna vända fokus
rikta blicken
förbi tomma fraser
och gråmulna dagar
in i vilan

då sätter sig Fullkomligheten
Sanningen och Ljuset
Kärleken och Livet
mitt emot mig
mitt i tystnadens samtal
Och visar Vägen